Steg upp i ottan för att gå till läkare med en kvinna, granne till Clotilde, som är mycket illa
däran. Hon är ökänd som missbrukare, har fyra barn, som brukar
komma på våra möten. Har då och då haft litet lästräning med henne, för hon kan
inte riktigt läsa. Från församlingen har vi hjälpt henne en del med matvaror
några gånger, men hon sjunker allt djupare ned i missbruk, vanvård, hopplöshet
och apati. I söndags satt hon med dörren på glänt, uppkrupen på sin trappa och
lyssnade på mötet. Jag gick och pratade litet med henne, och vi kom överens att
hon skulle komma hem till oss dagen efter och samtala litet. Det gjorde hon
också. Fick då klart för mig att hon behöver gå till läkare. Då jag undrade
varför en av hennes pojkar ständigt går naken, sa hon att hon inte hade ens en
balja att tvätta kläder i. På eftermiddagen, då jag som vanligt tillsammans med
Simon gick ned till Cañadan att läsa bibeln med Clotilde och Lydia, hade vi med
en stor balja och tvättmedel, så hon skulle kunna tvätta. Vi kom överens om att
jag skulle hämta henne idag kl sex på morgonen och åka till läkare.
Jag var där, men trots ihärdiga försök, lyckades hon inte
övervinna ångesten och en matthet som naturligtvis har många orsaker. Hon hade inga rena kläder, hon orkade inte
upp och tvätta sig – osv. De fyra små sönerna låg i deras gemensamma säng, och
försökte övertala henne, jag talade om att vi skulle ta bil, att vi kunde gå
förbi hos mig. Hon gjorde några försök, men det gick inte. Så mycket nöd, så
mycket smuts, synd och förnedring och självförakt som fördärvar människors liv.
Vi ska försöka i eftermiddag igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar